Fakta

Det är vanligt med förändringar i eller på äggstockarna och de flesta är ofarliga. Om man har cancer har cellerna börjat dela sig okontrollerat, så att en cancertumör bildats. Äggstockscancer börjar ofta på äggstockens yta, men kan sprida sig. Ofta upptäcks sjukdomen lång tid efter att tumören bildats.

De flesta som får äggstockscancer är över 50 år. Orsakerna till sjukdomen är oklara, men antalet ägglossningar har betydelse. Tillstånd som innebär att ägglossningen hämmas, till exempel graviditet, amning och användning av kombinerade p-piller, minskar risken för äggstockscancer. Om någon i familjen haft äggstockscancer är risken att själv få det något ökad.

Att få äggstockscancer och att behandlas för det innebär att livet förändras. Men många kan idag leva länge med cancer och ha god livskvalitet.

Vad är äggstockscancer?

Hur cancer uppstår
Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör. Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera den skada som uppstått. Men någon gång kan cellen få en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer.

Äggstockarna producerar ägg och utsöndrar hormoner
Äggstockarna är en del av kvinnans inre könsorgan. Man har två äggstockar som är fästa på varsin sida av livmodern. De är mandelformade och ungefär tre till fyra centimeter långa. Äggstockarnas huvuduppgift är att producera ägg och utsöndra de hormoner som styr ägglossningen, östrogen och progesteron, så kallat gulkroppshormon. När man kommer i klimakteriet minskar äggstockarnas aktivitet och storlek succesivt.

I äggstockarna finns ägg i olika utvecklingsstadier. De ligger i vätska i så kallade äggblåsor. Förutom äggblåsorna består äggstockarna av olika cellgrupper, som till exempel stödjevävnad, blodkärl, lymfkärl och nerver. Äggstockarna täcks av det cellskikt som kallas bukhinna, som också täcker andra organ i buken.

Vanligt med cystor på äggstockarna
Äggstockarna är aktiva under den period i livet som man menstruerar, och under de åren är det vanligt med förändringar på dem. Det är oftast godartade så kallade cystor, som har med äggstockarnas normala funktion att göra. Cystor är vätskefyllda blåsor, som oftast försvinner av sig själv.

Olika former av äggstockstumör
Det finns flera olika former av cystor som kan uppstå i eller på äggstockarna. Om man är ung brukar en cysta vara helt ofarlig och det brukar räcka med att läkaren följer cystans utveckling med en gynekologisk undersökning och ultraljud. Ungefär tre fjärdedelar av cystorna försvinner utan någon behandling. Om en cysta inte försvinner eller om ultraljudsundersökning visar förändringar i den, kan den opereras bort.

Förutom cystor och cancertumörer finns också en tredje grupp, som brukar kallas borderlinetumörer. Troligen är borderlinetumörer en helt annan sjukdom än äggstockscancer. De är oftast godartade, och det finns bra behandling mot dem.

Äggstockscancer kan sprida sig
Cancer sprider sig genom att bilda dottertumörer, så kallade metastaser. Metastas innebär att cancerceller sprider sig och bildar ny tumör på andra platser i kroppen.

Om äggstockscancern sprider sig gör den det först via bukhinnan, cellskiktet som täcker de andra organen i bukhålan. Den kommer till den andra äggstocken, äggledarna, vidare till livmodern, bukhinnan i bäckenet och sedan till övre delen av buken.

Cancercellerna kan senare också sprida sig till andra delar av kroppen genom lymfan och blodet, till exempel till lungorna eller levern.

Vanligast hos äldre kvinnor
Äggstockscancer har blivit mindre vanligt i Sverige, och är idag den nionde vanligaste cancerformen bland kvinnor. Drygt 700 får sjukdomen varje år.

De flesta som får äggstockscancer är över 50 år, och det är allra vanligast i åldern 60 till 70. Det är mycket ovanligt att man får sjukdomen före 40 års ålder.

Vad beror äggstockscancer på?

Mindre risk om man haft färre ägglossningar
Orsaken till äggstockscancer är inte helt klarlagd. Men antalet ägglossningar har stor betydelse; ju fler ägglossningar man har haft i livet desto högre risk har man att få äggstockscancer.

Det betyder att sannolikheten för att man ska utveckla sjukdomen är mindre om man har fått sin första mens sent eller kommit i klimakteriet tidigt, eller om man fött många barn. Under graviditeten har man inte någon ägglossning, och vanligtvis inte heller under tiden man ammar.

Risken blir också mindre om man använder eller har använt så kallade kombinerade p-piller, om man är steriliserad, eller om livmodern har tagits bort. Kombinerade p-piller blockerar ägglossningen, och det har betydelse hur lång tid man använder det. Efter fem års användning minskar risken nästan med hälften. Den skyddande effekten finns kvar flera år efter att man har slutat med preventivmedlet.

Större risk om någon i familjen haft sjukdomen
Det finns vissa faktorer som kan leda till att man lättare utvecklar äggstockscancer. Störst betydelse har det om någon i familjen har eller har haft sjukdomen. Om man har en mamma, syster eller dotter som har eller har haft äggstockscancer löper man större risk att själv få det.

Om man har svåra klimakteriebesvär och behandlas med hormoner för dem under en lång tid är det sannolikt att risken ökar något. Det gäller också barnlöshet och resultatlös hormonbehandling mot barnlöshet, samt om man har så kallade polycystiska ovarier, PCO, eller endometrios. Övervikt och fetma, särskilt om man har det före klimakteriet, ökar troligen också risken för äggstockscancer något. Det är oklart varför.

En del äggstockcancer är ärftlig
En liten del, tio procent, av all äggstockscancer orsakas av ärftliga anlag. I familjer där en viss typ av DNA-förändringar, så kallade mutationer, finns får flera kvinnor antingen äggstockscancer eller både bröst- och äggstockscancer.

Även män för över förändringar till nästa generation, men får själva inte någon sjukdom av det. Om ärftlighet i en släkt utreds kan det därför vara bra att komma ihåg att berätta om någon släkting på pappans sida har haft äggstockscancer.

Om man får den ärftliga typen brukar sjukdomen komma i lägre ålder, runt 50 år, jämfört med äggstockscancer som inte är ärftlig, som oftast kommer efter 60 års ålder. Om man bär på arvsanlaget är risken hög för att man ska utveckla äggstocks- eller bröstcancer. Om man vet att man gör det, eller om flera i familjen har haft äggstockscancer kan man ta kontakt med en cancergenetisk mottagning, som finns vid varje universitetsklinik. De kan ge råd och svara på frågor. Det är också där ärftlighet i en släkt utreds.

Att få ett cancerbesked
Att få ett besked om att man har cancer väcker ofta starka känslor och man behöver gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal för att förstå vad beskedet innebär för en själv. Det kan vara bra att ha med en närstående vid sådana samtal. Den närstående kan hjälpa till att minnas vad som sagts under samtalet, och kan vara ett bra känslomässigt stöd. Om man inte är svensktalande har man alltid rätt att få information på sitt eget språk.

Vanligt men ändå skrämmande
Trots att cancer är en vanlig sjukdom är ett cancerbesked ofta skrämmande, eftersom många förknippar cancer med döden. Även om cancer är en dödlig sjukdom om den inte behandlas så finns idag behandlingar som gör att de flesta blir friska. Dessutom kan många som inte blir helt friska ändå leva länge och bra med sjukdomen.

En tid av många frågor
Oavsett hur det kommer att gå innebär beskedet om sjukdomen och om den kommande behandlingen att tillvaron vänds upp och ner, inte bara för den som är sjuk utan också för många runt omkring. Man har många frågor, samtidigt som det kan gå tid mellan beskedet om cancer och till dess att man får veta mer om behandlingen. Om man behöver prata med någon under den här perioden kan man ibland få hjälp av patientföreningar och det går också att kontakta Cancerfonden eller Cancerupplysningen.

Hjälp finns både inom och utom vården
För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och man vet vad som ska hända och har täta kontakter med vårdpersonalen. På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. De flesta sjukhus har också en kurator som kan ge stöd och hjälp.

Källa: 1177 Vårdguiden

Läs mer hos Regionala Cancercentrum i samverkan:

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s