Borttagande av äggledare minskar risk för ovarialcancer

En ny studie visar att kvinnor som genomgått bilateral salpingektomi löper en kraftigt minskad risk för ovarialcancer. Det stärker teorin att sjukdomen främst uppstår i äggledarna. Författarna menar att kirurgiskt borttagande av äggledarna kan utgöra ett alternativ till att ta bort både äggledare och äggstockar, vilket är det idag rådande ingreppet för kvinnor med BRCA-mutationer. Studien kan komma att ligga till grund för att rekommendera salpingektomi vid hysterektomi på benign indikation. Huruvida salpingektomi kan användas för att minska risken för ovarialcancer bland kvinnor i allmänhet är emellertid osäkert.

Läs mer (Läkartidningen)

Salpingectomy as a Potential Ovarian Cancer Risk-Reducing Procedure (Paperity)

 

Kvinnor som tagit hormonersättning fick oftare äggstockscancer

I den hittills största genomgången på området har forskare funnit en koppling mellan användning av hormonersättning – även under en kortare period kring klimakteriet – och en ökad risk för cancer i äggstockarna. Slutsatsen baseras på en sammanställning av 52 epidemiologiska studier där runt hälften av deltagarna som fått äggstockscancer efter menopaus hade använt hormonersättning.

Läs mer på Dagens Medicin

Läs abstract till studien

HRT ‘increases ovarian cancer risk’ (BBC News Health)

Ny studie ska hitta tidiga tecken på cancer

Finns det tidiga symptom vid cancer som vården behöver bli mer observant på? Och vilka tidiga symptom förekommer vid olika cancersjukdomar? Det är två frågor som undersöks i en stor studie i Västra Götalandsregionen.

Totalt ingår cirka 30 000 patienter från Västra Götalandsregionen i studien. Av dessa diagnosticerades 6 000 med någon av de sex vanligaste cancersjukdomarna under 2011, det vill säga bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer, lungcancer, gynekologisk cancer och hudcancer inklusive malignt melanom.

Studien pågår till och med år 2018.

Läs mer

Cytostatika i bukhålan vid äggstockscancer

Äggstockscancer tenderar att i första hand sprida sig i bukhålan och därför har det länge funnits ett intresse för att undersöka om det är mer fördelaktigt att ge en del av cytostatikan lokalt i bukhålan (intraperitonealt).

SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har sammanfattat och kommenterat en systematisk kunskapsöversikt från 2011, gjord av Cochrane Collaboration. I översikten jämförs effekten av att administrera en del av cytostatikan intraperitonealt med den traditionella intravenösa behandlingen. Resultaten visar att intraperitoneal administrering av cytostatika kan öka patienternas överlevnad och det sjukdomsfria intervallet (progressionsfri överlevnad) jämfört med intravenös behandling, men att biverkningarna samtidigt ökar avsevärt.

Läs mer (Länk till SBU)